.

Ja, då har åter igen gått en helg. En händelse rik helg, tyvärr inte mycket skoj utan bara jobb, skola och en olycka.

Leo gubben har lyckats med att bryta stortån. Han var med Micke på jobbet och skulle väl där hjälpa honom att lyfta på några fulla oljefat på släpvagnen. Micke tappade då taget om ett och det for så klart rakt ner på Leos fot. Och att få 250 kg på foten kan ju sluta hur illa som helst så man får vara tacksam att de ändå "bara" slutade med en bryten tå. Så nu har han en gipskena som går över tåna och upp till knät. Men trots allt detta så har lillgrabben varit helt otrolig. Knappt ett pip kom från honom när vi var uppe på sjukhuset. Läkarna och sjuksköterskorna var hel impad av honom. För tänk hur ont de ändå måste ha gjort. Barn är helt otroliga.

Frågade Dr när vi var uppe i sollefteå hur vi nu skulle lösa allt med dagis och så och till min stora överaskning säger läkaren att de ska väl inte vara några problem för honom på dagis.
Fast själv kan jag inte fatta hur han huvudtaget ska kunna vara där då han vägrar att röra sig. Man får bär honom till och från allt där man lämnar honom där sitter han. Vi får väl se hur de går senare i veckan. Som han är nu får han i alla fall vara hemma. 

Skolan är de nu bara drygt en månad kvar på och än så länge går de rätt bra. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på till våren, ska jag fortsätta läsa eller ska jag bara försöka jobba. Vet faktiskt inte hur jag ska göra? Men de visar sig nog.

Nä, de får nog bli allt för idag måste ta och krypa ner i sängen nu.